Debatten om gigjobben har lagt sig efter Timbros och Foodoras streaming-kampanj. Men det fortsätter röra på sig i gigekonomin. Här är några av de senaste veckornas nyheter från Sverige och världen.
Nyheter från Sverige
Samtidigt som den stora tågstrejken ägde rum i Stockholm strejkade även ett 40-tal taxichaufförer i Umeå mot bolaget Cabonline. Förarna krävde bland annat högre lön, vilket skulle möjliggöra mer fritid. En förare som intervjuades i P4 Västerbotten beskrev hur taxiförare i staden arbetade 200%, vilket motsvarar 16 timmar om dagen. Strejken avslutades den 19 april, efter att taxiförarna fått igenom vissa av sina krav mot arbetsgivaren.
I Malmö kritiseras Foodora av restaurangägare för att ta en allt för stor andel av intäkterna från matförsäljningen. Tidigare har gigbolaget tagit 30 % av intäkterna, men nu har man lagt till kampanjer där företag mot en extra slant utlovas en boost i sin marknadsföring. I vissa fall har Foodora fortsatt fakturera företagare som velat avsluta kampanjen på extra pengar. Att restaurangägare ändå fortsätter vara anslutna till tjänsten beskrivs av forskaren Gustav Hägg som en konsekvens av plattformarnas logik; i många fall upplever restaurangägare sig tvungna att stanna på plattformen, trots att det kan kosta mer än vad det är värt.
Internationella nyheter
Förhandlingarna kring EU:s nya plattformsdirektiv rullar vidare. Enligt vissa källor ska ett avtal kunna vara klart redan till toppmötet i juni medan vissa menar att det ska vara längre bort än så. Direktivet handlar om i vilken utsträckning gigarbetare ska klassas som anställda. En av de stora stötestenarna i nuläget verkar vara i vilken utsträckning en arbetsgivare som anlitar underleverantörer ska ha ansvar för att arbetarna som anlitats av denna ska omfattas av de rättigheter som står inskriva i direktivet.
Franska gigarbetare som levererar mat via cyklar eller scootrar ska få en garanterad minimilön på 11.75 euro i timmen enligt the Gig Economy Project. I detta ingår dock inte väntetid på uppdrag och arbetarna måste även i fortsättningen betala alla andra utgifter själva.
Holländsk dom om algoritmisk transparens
Hovrätten i Nederländerna förkunnade nyligen att gigföretagen Uber och Ola Cabs måste lämna ut data som ligger till grund för arbetsfördelning, prissättning, lön och uppsägningar till sina förare rapporterar Arbetaren. Det var gigfacket Appdrivers & Couriers Union i Storbritannien som stämt dessa gigföretag med hänvisning till GDPR. Skälet till att rättegången hölls i domstol i Nederländerna är att Uber och Ola Cabs har sina europeiska huvudkontor där.
Domen bör dock kunna tillämpas i hela EU eftersom dataskyddsförordningen det hänvisas till gäller hela unionen. Domen kommer förhoppningsvis leda till mer transparens där gigföretag inte längre kommer kunna dölja den här typen av information för sina förare genom att hänvisa till affärshemligheter eller ”informationssäkerhet” bara för att besluten fattas via algoritmer i en app.
Ny rapport om gigjobb i USA
En ny rapport visar på tuffa villkor för gigarbetare som arbetar med leveransen i Washington DC i USA. I rapporten från Georgetown University som det rapporterats om i Jacobin visar det sig bland annat att många arbetare inte vågar rapportera om trafikolyckor de är med i till sina arbetsgivare i rädsla för att de ska bli av med arbetstimmar. 23% av de tillfrågade rapporterar att de varit med om olyckor i tjänsten men eftersom de inte räknas som anställda utan som ”independent contractors” tar arbetsgivaren inget ansvar för dessa när det kommer till sådant som till exempel sjukersättning. 41% av arbetarna rapporterar också att de utsatts för våld eller trackaserier i jobbet och 49% rapporterar att de varit med om att en leverans resulterat i mindre betalt än vad apparna initialt utlovat. Tidigare i år antog Washington DC något som kallas för ”The Fair Meals Delivery Act” där kunder har rätt att veta hur mycket de betalar för leverans för sin mat, och rapportförfattaren föreslår nu att förarna också borde få samma rätt till den informationen.
Per & Jacob