Bolt

Bolt är ett företag grundat 2013 under namnet Taxify av de estniska bröderna Markus och Martin Villig, med målsättningen att skapa en appbaserad taxitjänst i stil med Uber speciellt inriktad mot Östeuropa. [1] Sedan starten har verksamheten växt till att utöver taxitjänster även omfatta uthyrning av elsparkcyklar och matleveranser. Företaget är etablerat i 40 länder och värderades 2020 till över 18 miljarder kronor. [2] [3] I Sverige etablerade sig Bolt i april 2019. [4]

Taxitjänst

Till utformningen skiljer sig Bolts taxitjänst inte mycket från Uber. Genom appens kartfunktion kan användaren se vilka förare som befinner sig i närheten, och fyller sedan i destination och beställer en bil. Priset som användaren betalar baseras på flera faktorer, bland annat tid på dygnet och distans.

De som kör taxi åt Bolt är inte anställda av företaget, vilket innebär att Bolt i princip helt saknar skyldigheter gentemot förarna. För att arbeta som förare behöver du tillhandahålla en smartphone och en egen bil, alternativt vara anställd av en mellanhand i form av ett åkeri. [5] Ansvar för att skatta rätt och betala moms korrekt åligger helt förarna, och företaget hänvisar till Skatteverket för frågor. [6]

I Bolts avtal för förare från 2019 ingår bland annat en skyldighet att juridiskt avsäga sig alla anspråk på att räknas som anställda av Bolt, även i det fall att lagar skulle finnas som på något sätt skulle “tvinga” Bolt att räknas som en arbetsgivare. I avtalet avsäger sig företaget även helt ansvar för skada som kan drabba förare eller fordon till följd av passagerarnas handlande. [7]

Precis som hos Uber bedöms Bolts förare enligt ett betygssystem, där förarna får ett snittbetyg baserat på sina 40 senaste omdömen. På sin hemsida tipsar företaget om olika sätt att höja medelbetyget, vilket inkluderar allt från att ha Apple- och Androidladdare tillgängliga i bilen till att som förare använda deodorant regelbundet. [8]

Företaget framställer gärna arbetet som förare som ett flexibelt jobb för “go-getters” och kämpar. Vad detta betyder i praktiken är att det inte finns några fasta arbetstider eller raster, och att arbetet sker helt på provision. Samtidigt uppmuntras förarna att vara så aktiva som möjligt i att ta emot beställningar för att höja sin “acceptansgrad” och därmed få ta del av olika bonusar. [9] I Stockholm och Göteborg tar Bolt tar för närvarande 20 % i förmedlingsavgift per resa. [10] Utbetalningen av ersättning till förarna sker veckovis. [11]

Bolt Food

Bolt Food är namnet på företagets matleveranstjänst, som lanserades i augusti 2019. Tjänsten fungerar ungefär som Foodora, och låter kunden beställa mat från de restauranger som anslutit sig till appen. Maten levereras av bud med cykel, moped eller elbil. Precis som hos taxitjänsten så är buden som levererar mat för Bolt Food inte anställda av företaget, utan räknas som egenanställda. [12]

Ersättningsnivåerna för Bolt Food-bud är helt provisionsbaserade och varierar från dag till dag. Vanligtvis ligger grundnivån mellan 60 och 70 kronor per leverans, med ett påslag på 20-30 kronor under lunch- och middagstimmarna.

I och med budens status som egenanställda är provisionen inte att räkna som en summa som buden får “i handen”. Efter att skatter och andra avgifter är betalda kan det röra sig om så lite som 30-50 kronor per leverans. Flera bud som Gigwatch varit i kontakt med vittnar om att det ofta är svårt att få jobb, och att bud kan tillbringa flera timmar om dagen i standby-läge samtidigt som de bara tilldelas två eller tre leveranser.

Samtidigt som Bolt lägger stor vikt vid att presentera sig själva som en neutral plattform snarare än en arbetsgivare så är de måna om att buden ska fungera som representanter för företaget. I de Powerpoint-presentationer som Bolt använder som introduktionsmaterial uppmanas buden bland annat att hålla sin utrustning och sina fordon rena, samt att inte röka iklädda Bolt-kläder. [13]

Företagskopplingar

Bland Bolts investerare och delägare finns bland annat tyska Daimler och kinesiska Didi Chuxing. Daimler är ett multinationellt bilföretag och den största lastbilsproducenten i världen. Företaget har varit inblandat i korruptionsskandaler, och ertappades 2010 med att inneha hemliga bankkonton som använts för att muta regeringar i Asien, Afrika och Östeuropa. [14] [15]

Didi Chuxing är ett kinesiskt företag som också bedriver en egen taxitjänst i Kina. 2018 hamnade företaget i blåsväder och kritiserades för bristande säkerhet, efter att användare av tjänsten mördats. [16] Både Daimler och Didi ger träffar i arkiven för offshore-företag från Panama-läckorna. [17]

[Artikeln är senast uppdaterad 24-01-2021]