Tiptapp

Tiptapp är ett svenskt företag grundat 2015 av Timothy Bjelkstam, Fredric Rylander, David Höök och Anders Lövbrand. Företagets app lanserades ursprungligen för Stockholmsområdet 2016, och fungerar huvudsakligen som en annonsplats där privatpersoner betalar för upphämtning av avfall. Den som vill beställa ett uppdrag lägger ut en annons med det avfall de vill bli av med samt hur mycket de är villiga att betala för hämtning av det vid utsatt tidpunkt.

De som utför arbetet med att hämta, frakta och återvinna kallas hämtare. För dem gäller det att vara snabba – annonserna går åt fort, ofta på några minuter, och det är hög konkurrens om uppdragen. Ersättningen för hämtaren är helt upp till annonsören att bestämma. Appen har en betygsfunktion som låter hämtare och annonsörer betygsätta varandra efter utfört uppdrag. [1]

Tiptapp tar 20 % av betalningen i förmedlingsavgift, vilket i praktiken innebär att när en privatperson betalar 100 kronor för ett uppdrag så går 20 kronor till Tiptapp och 80 kronor till hämtaren. Dessa 80 kronor är dock inte att betrakta som en lön man får i handen, eftersom företaget saknar arbetsgivaransvar och hämtarna formellt är egenanställda. Inkomsten är skattepliktig och ska tas upp i deklarationen, men ansvaret att skatta rätt åligger alltså hämtaren själv. [2] Tiptapp själva hänvisar till Skatteverkets hemsida för delningsekonomi. Risken för svartjobb och skattefel är stor och i en intervju med DN medger VD Tim Bjelkstam att de inte har något sätt att kontrollera att hämtare inte jobbar svart. [3] Hämtarna är försäkrade via If i tjänst, men om något går sönder behöver man själv betala en självrisk på 2500 kronor.

För att säkerställa att avfallet blir återvunnet ska hämtaren ta en bild när arbetet är utfört. På vissa återvinningscentraler är det fotoförbud, men då kan det räcka som bevis med platsinfo från ens mobil, alltså att man har befunnit sig på en återvinningscentral. I vilken utsträckning Tiptapp kontrollerar detta är oklart. Trots detta system har det uppdagats flera fall då hämtare hämtat avfall och dumpat det i skogen eller på annan olämplig plats. Det finns ekonomiska incitament för att inte alltid fullfölja återvinningen eftersom man då kan ta fler uppdrag på kortare tid och tjäna mer pengar. [4] Exakt hur mycket man tjänar genomsnittligt på att arbeta som hämtare via Tiptapp är svårt att avgöra, men enligt en tidigare hämtare som intervjuats av Breakit så är ersättningen efter skatt väldigt låg. [5]

I oktober 2018 beslutade Stockholms stad att förbjuda Tiptapp från att bedriva avfallshantering, med motiveringen att tjänsten strider mot det kommunala ansvaret för avfallshantering, avfallslagstiftningen och miljöbalken. De ser också att appen riskerar att främja en arbetsmarknad där ”tungt arbete utförs mot låg ersättning och utan försäkringsskydd” och riskerar att ”konkurrera ut bolag som i dag har avtal med staden”. [6] Förbudet, som ännu inte trätt i kraft, har överklagats av Tiptapp. [7]

I en artikel i DN där en hämtare blivit intervjuad framkommer det att det dels finns många människor som lever på detta som heltidsjobb, att hämtaren inte fått någon info om att inkomsten är skattepliktig och att avfallet inte alltid hamnar rätt trots Tiptapps påstådda kontroller. [8]

Företaget Tiptapp AB går med förlust, och bokslutet från 2017 visar ett negativt resultat på cirka 12 miljoner kronor. För att överleva finansieras företaget med riskkapital från bland annat riskkapitalbolaget GP Bullhound AB och Avito-grundarna (rysk motsvarighet till Blocket) Jonas Nordlander och Filip Engelbert. [9]