Uber

Uber är ett amerikanskt företag grundat 2009 som erbjuder en plattform för taxiverksamhet. Tjänsten fungerar genom att privatpersoner via en app beställer en förare som skjutsar dem till vald destination. Företaget är i dag verksamt i över 60 länder och 600 städer, och har kommit att bli något av en symbol för gigekonomin i stort.

I Sverige lanserades Uber för första gången under hösten 2014 med tjänsten Uber Pop, som lät privatpersoner utan taxilegitimation köra andra privatpersoner mot betalning. Uber Pop lades ned våren 2016 efter att ha olagligförklarats. Ubers beslut att lansera Uber Pop utan laglig grund har lett till att över 60 förare dömts i tingsrätten för att ha kört taxi utan tillstånd. [1]

I dag är Uber fortfarande verksamt i Sverige, men nu med krav på att de som bedriver taxiverksamhet via plattformen har giltig taxilegitimation. [2] Uberförare är däremot inte anställda av företaget, utan betraktas som “utomstående entreprenörer“. [3] Enligt Breakit tar Uber omkring 25 % av förarnas ersättning för resan i förmedlingsavgift. [4]

Vid sidan av förmedlingsavgiften till Uber tillkommer ytterligare kostnader för förarna i och med att företaget inte tillhandahåller några egna bilar, utan i stället låter förarna stå för det på egen hand. Detta innebär att förarna på egen hand måste stå för försäkring, bensin och underhåll. Inte heller tar företaget ansvar för kostnader som semesterersättning, sjukfrånvaro eller pension. [5] På detta sätt överför Uber en stor del av kostnaden för verksamheten på förarna. Uber har även en tjänst för att koppla ihop förarna med underentreprenörer i form av åkerier, där förarna mot ytterligare avgift får låna bilar. [6] Ubers ersättningsmodell har kritiserats för att pressa fram skattefusk från förarnas sida i syfte att göra verksamheten någorlunda lönsam. [7]

Uber erbjuder ett betygssättningssystem där betyg kan ges både till förarna från beställaren och åt andra hållet. Betygssystemet innebär att användare och förare med för låga betyg kan stängas av från att använda appen, vilket i förarnas fall är att likställa med att de blir av med jobbet. [8]

Uber har under hela sin existens gått med stora förluster, och överlever enbart genom att de får miljarder i investeringar från riskkapitalister. I början av 2018 hade företaget tagit emot över 100 miljarder kronor i investeringar. [9] En analys utförd 2015 visade att kunden bara betalade 41 % av det egentliga priset för en resa, medan investerare stod för resten. [10] I praktiken innebär detta att det verkliga priset för resan i Ubers eget exempel, Stockholm Centralstation till Täby för 280 kronor, i själva verket ligger på 700 kronor, där mellanskillnaden betalas av investerarna. Bland investerarna i Uber märks bland annat diktaturen Saudiarabien, som gått in med 3,5 miljarder amerikanska dollar för att finansiera verksamheten. [11]

Som en konsekvens av räntehöjningarna föll Ubers kurs på finansmarknaderna kraftigt, och ställda inför investerarnas krav behövde bolaget plötsligt vända förlust till lönsamhet. Detta lyckades plattformen göra genom en kombination av åtstramning, där de drog sig undan från de mest olönsamma marknaderna, och aktiveringen av en så kallad dynamisk prissättning.[12]

Den dynamiska prissättningen baserades på plattformens historiska datainsamling, där de sedan grundandet byggt upp en databas över den prisnivå konsumenter är villiga att betala för taxi. På samma sätt hade plattformen samlat in data över vilken ersättning som krävdes för att individuella förare skulle acceptera en körning. Det var därför möjligt för plattformens algoritm att matcha förare som var villiga att arbeta för låg ersättning, och konsumenter som var villiga att betala mycket för resan, och således maximera den monopolränta som plattformen kunde extrahera ur varje transaktion.[13]

De stora investeringarna i kombination med den olönsamma affärsmodellen hade tidigare lett till spekulation om att Ubers långsiktiga plan går ut på att genom låga priser knäcka den traditionella taxibranschen, för att sedan successivt höja priserna när arbetsmarknaden inom branschen förändrats till deras fördel. [14] [15] Med facit i hand hade Uber möjlighet att skapa lönsamhet genom att trycka på en knapp, och således algoritmiskt maximera exploateringen av arbetskraften.

[Artikeln senast uppdaterad 14-11-23]