Häromveckan rapporterade flera medier att Delivery Heros aktier rasat i värde med 30 %. Raset var så allvarligt att företagets vd Niklas Östberg gick ut med en offentlig ursäkt till aktieägarna.
Delivery Hero är megaföretaget som äger Foodora och flera andra matleveranstjänster runt om i världen. Drygt 10 år efter starten värderas bolaget till 325 miljarder kronor, och deras varumärken finns etablerade i 50 länder. I den här texten tittar vi närmare på vad som ligger bakom aktieraset.
Att ett företags aktier rasar innebär i grova drag att det finns fler som vill sälja sina aktier än vad det finns potentiella köpare. Det beror i sin tur på att chanserna för aktierna att stiga i värde bedöms som små. Slutsatsen som vi kan dra av aktieraset är alltså att de som investerat i Delivery Heros verksamheter har en pessimistisk bild av företagets framtid, och ser det som osannolikt att framgångssagan kommer att fortsätta.
Att aktieägarna gör den bedömningen beror bland annat på den minskande efterfrågan på matleveranser, i och med att pandemin visar tecken på att gå mot sitt slut och många länder lättat på restriktioner och lockdowns. En annan faktor är det direktiv för att begränsa plattformsföretagen som röstats igenom av Europaparlamentet. Men det finns också en tredje, lite överraskande faktor: gigföretagens växande problem med att locka till sig och behålla arbetskraft. Den här texten kommer att fokusera på den faktorn, och vad den innebär för gigekonomins framtid.
Gigekonomi och överrekrytering
Två av de viktigaste komponenterna i gigföretagens affärsmodell är snabba leveranstider och låga priser (vilket för arbetarna avspeglar sig direkt i låga löner). Båda möjliggörs genom överrekrytering, där det alltid finns mer personal tillgänglig i standby än vad det finns arbete för och där arbetare som inte accepterar de låga lönerna snabbt kan ersättas av folk som jobbar för mindre pengar.
Under 2010-talet har gigföretagen utan större problem kunnat utnyttja en situation med hög arbetslöshet för att överrekrytera arbetskraft till sina plattformar. Men någonting har förändrats: Delivery Hero har under de senaste månaderna stött på allt större svårighet att rekrytera tillräckligt många bud. I december, två månader innan aktieraset, beslutade företaget att dra sig ur flera tyska storstäder. Brist på arbetskraft nämndes som en av huvudanledningarna.
Bristen på arbetskraft beror på att konkurrenter stulit ”arbetsmarknadsandelar” från Delivery Hero. Framför allt rör det sig om nyetablerade ”darkstore-företag”, som erbjuder leverans av matvaror från små, centralt belägna lager. Genom att subventionera lönerna med absurda mängder investerarpengar har dessa företag kunnat erbjuda både låga priser för kunden och (relativt) rimliga löner och villkor för gigarbetarna. Över en natt har buden fått ett bättre alternativ, och det är få som har några betänkligheter kring att överge sin tidigare arbetsgivare.
Gigekonomins paradox
Situationen sätter fingret på en av gigekonomins stora paradoxer: företagen måste sänka lönerna till ett minimum för att hålla priserna låga, samtidigt som de måste hålla sig med ett konstant överskott av arbetskraft för att kunna erbjuda leveranser on-demand. Enkelt uttryckt måste de behandla arbetarna som skit – på en och samma gång som de knyter dem till sig.
Etablerade gigföretag som Delivery Hero förlitar sig här på den dåliga arbetsmarknaden. De räknar kallt med att arbetarna kommer stanna hos dem oavsett hur dåliga villkoren blir, på grund av bristen på andra jobb. Men när konkurrenter dyker upp med subventionerade löner vittrar grunden för deras affärsmodell sönder. De blir tvungna att antingen förbättra lönerna/villkoren (vilket hotar de låga priserna) eller acceptera att arbetskraften flyr från plattformen (vilket hotar on-demand-modellen). Oavsett vilket alternativ de väljer kommer aktieägare och investerare fly fältet.
I just det här fallet valde Delivery Hero att lösa paradoxen genom en ”spatial fix”, där de helt enkelt övergav den tyska marknaden för att fokusera på platser där konkurrensen om arbetskraften är mindre. Men aktieägarnas reaktioner talar sitt tydliga språk, och det är sannolikt att liknande problem för Delivery Hero kommer dyka upp i stad efter stad – och att darkstore-företagen stöter på exakt samma problem själva om ett par år, när nästa stora investerarmagnet i gigekonomin dyker upp.