Uber
I ett nytt avtal som Ubers svenska förare tvingas underteckna ges bolaget oinskränkt makt att ensidigt ändra förarnas ersättning. Förarna, om de godkänner avtalet, accepterar att Uber gör detta utan att motivera varför eller ens informera dem på förhand. Förarna kan inte heller koppla upp sig mot plattformen, och således inte arbeta, förrän detta avtal har accepterats.
Bolagets agerande ska sättas i kontext av ett pågående rättsfall som drivs mot plattformen av Taxiunionen, där Uber — i strid med det tidigare avtalet — låtit förarna själva betala alla trängselavgifter associerade med arbetet via plattformen.
På engelska kallas en sådan praktik för wage theft, och New York Taxi Workers Alliance vann den andra november en tvist mot Uber och dess konkurrent Lyft om just detta. Begreppet innebär att bolag vägrar eller på annat sätt kringgår att betala ut löner arbetare är berättigade till enligt kontrakt. I detta fallet handlade det om att plattformarna under många år belastat arbetarna för skatter som som egentligen skulle betalats av konsumenterna. Inte helt olikt det svenska fallet med andra ord. De båda plattformarna tvingas betala skadestånd på totalt 3.6 miljarder till stadens förare.
Falska egenanställningar
Olivier de Schutter, FN’s särskilda sändebud i frågor som rör extrem fattigdom och mänskliga rättigheter, författade i dagarna ett brev till USAs regering som han anklagade för att ha misslyckats med att hålla människor borta från ”in-work poverty” kopplat till bland annat plattformsekonomin. Att vara ”working poor” innebär att du har så låg lön att du trots heltidsarbete fortfarande befinner dig under gränsen för fattigdom. Han identifierade särskilt arbetare vid Doordash, en amerikansk motsvarighet till Wolt eller Uber Eats, och Amazon som överrepresenterade i position.
En av de stora orsakerna till utsattheten påstods vara det som i en svensk kontext kallas ”falska egenanställningar”. Han skrev:
”Enligt den erhållna informationen har USA tillåtit omfattande och systematisk felklassificering av arbetare som egenföretagare [independent contractors]. Detta underminerar arbetsskyddet, gör arbetare sårbara för privata företags godtycke och leder till låga löner samt instabila arbetsförhållanden.”
Förhållanden som dessa är kännetecknande för gigekonomin, där arbetare i regel inte erkänns som anställda, och plattformarna inte heller erkänns som arbetsgivare. Det är också en fråga som just nu står på spel i EU, som nu befinner sig i trialog — en förhandling mellan kommissionen, parlamentet och rådet — gällande den slutgiltiga utformningen av ett plattformsdirektiv. Detta kommer innehålla en ”anställningspresumtion” som stipulerar kriterier för när ett anställningsförhållande föreligger, och är tänkt att motverka problemet med falska egenanställningar inom den gemensamma marknaden. Senaste förhandlingsdatumet var den 8e november, men ingen information finns i nuläget om var i förhandlingen parterna just nu befinner sig.
// Pontus