EU-kommissionen har definierat lobbyism som ‘alla aktiviteter vars syfte är att påverka policyskapande och beslutsprocesser inom de europeiska institutionerna’. Sedan 2011 har man inom EU infört ett gemensamt öppenhetsregister för den Europeiska kommissionen och Europaparlamentet. Registrets syfte är att öka insynen i vilka lobbyister som är aktiva, och vilka intressen de representerar. En viktig brist med registret är emellertid att det är frivilligt. Företag, myndigheter och organisationer som lobbar inom EU behöver således inte registrera sig, och enligt nyhetssidan Europaportalen finns det representanter som förblir olistade även om aktiv lobbying föregår.
Enligt Europaparlamentets hemsida är lobbying en ‘legitim och nödvändig del av beslutsprocessen för att se till att EU:s politik återspeglar människors verkliga behov’. Detta argument håller inte. Det går inte kan garantera att olika intressen representeras lika och, framför allt, att kommersiella intressen inte sätts före sociala frågor och rättigheter. Statistik från EU:s öppenhetsregister visar exempelvis tydligt på att företag och branschorganisationer är mer representerade än fackförbund.
Gigföretagens lobbyism på EU-nivå kan ses som försök att underminera statens centrala roll i regleringen av arbetsmarknaden. Genom att spendera pengar på lobbyverksamhet, istället för löneökningar, hoppas de kunna skapa gynnsamma politiska förutsättningar för sin affärsverksamhet.
Ett tydligt exempel på detta är förhandlingarna kring EU-kommissionens nya direktiv angående plattformsarbete. Direktivet ska, enligt kommissionens företrädare, utvecklas genom förhandling av olika intressegrupper och bidra till en ökad transparens, förutsägbarhet och trygghet för plattformsarbetare. Förhandlingarna leds utav kommissionär Nicolas Schmit och hans kabinett ’Jobs and Social Rights’ (CA. 13). Under Schmits ledning förhandlar kabinetten direktivet med EU:s sociala partners, det vill säga arbetsmarknadens parter, genom en konsultation i två faser. I den första fasen utgjorde parterna av sex fackföreningar och åtta bransch- och arbetsköparorganisationer på Europanivå. Direktivets övergripande riktning togs fram i den första fasen (24 februari till 7 april), och i den andra fasen (15 juni till 15 september) utvecklades det specifika innehållet. Däremellan kan arbetsmarknadens parter förhandla med varandra direkt och komma överens om hur frågan ska behandlas, och således undvika utvecklingen av ett direktiv. Förhandlingarna kring plattformsdirektivet gick vidare till den andra fasen. Tvåstegs-konsultationen beskrivs som en öppen process där parternas inflytande är avgörande för utvecklingen av direktivets innehåll, struktur och legala vikt. I det första stadiet identifierades följande punkter som de viktigaste:
- Anställningsformer inom plattformsarbete
- Arbetsförhållanden, inklusive hälsa och säkerhet
- Tillgång till sociala skyddsnät
- Tillgång till kollektiv representation och förhandling
- Plattformarnas multinationella verksamhet, inklusive frågan om skatter
- Frågor gällande algoritmiskt management
- Tillgång till professionellt stöd och utveckling
Utöver de officiella förhandlingsrundorna har även Schmit och hans kabinett utsatts för lobbyförsök av gigföretag. Nyhetssidan A Brave New Europe och The Gig Economy Project, har avslöjat att flera möten med företagsrepresentanter har hållits hittills. Gigwatch har bekräftat detta genom data från EU:s öppenhetsregister. Av de företag som hörts – Wolt, Bolt, Uber, Delivery Hero, Glovo, Deliveroo – är fyra en del av projektet The European Purpose Project, och verkar således för samma intressen. Samtliga är även del av initiativet Delivery Platforms Europe.
Hur vill då dessa gigföretag att EU ska forma arbetsmarknaden? Enligt European Purposes hemsida verkar gruppen för att främja en vision som ‘förenar potentialen och möjligheterna med den nya affärsmodellen [plattformsteknologin] och de europeiska värderingarna som ligger till grund för våra samhällen’. De lyfter även fram nämnare som innovation, social dialog och ansvarsfullhet, samt vikten av skatteregleringar och transparens vid användning av algoritmer och datainsamling. Dessa intressen är således direkt relaterade till de punkter som benämnts som grundläggande för utformandet av EU-direktivet om plattformsarbete. De nämner dock inget om frågor som hälsa, säkerhet, tillgång till sociala skyddsnät eller kollektiv representation och förhandling, även om de understryker att de önskar stödja ‘inkluderande och rättvist plattformsarbete med tydlig positiv inverkan genom att försäkra tillgång till dess fördelar oavsett anställningsform’.
Mellan den 29 januari och 9 juni 2021 hölls tio möten med representanter från gigföretag och medlemmar av Schmits kabinett. Den 20 september hölls två ytterligare möten med Wolt, Bolt, Uber, Glovo, Delivery Hero och Deliveroo, vilka beskrivs i EU:s öppenhetsregister som en ‘konsultation gällande initiativet [EU-direktivet] för att förbättra arbetsvillkoren för plattformsarbete’ De kan således ses möten som hållits utanför den officiella tvåstegs-konsultationen. Därefter har även Deliveroo och Bolt hållit ytterligare möten med representanter från kabinetten. Detta speglar tydligt hur gigföretagens lobbyister använder sina resurser för att påverka utvecklingen av direktivet kring plattformsarbete. På så vis kan de skapa sig ett övertag som fackliga representanter och andra intresseorganisationer inte har samma möjligheter till. Huruvida de lyckats påverka utvecklingen av EU:s direktiv för plattformsarbete återstår att se när förslaget när offentliggörs den 8 december 2021.
Bakom ytterligare ett lobbyinitiativ på EU-nivå står Uber. Mellan 2015 och 2019 ökade företaget sina kostnader för EU-lobbyism från strax över 400 000 till 800 000 euro per år. I en rapport publicerad av Corporate Europe Observatory och AK EUROPA framgår det hur Uber samtidigt verkat för att kommissionen ska tolka direktiv gällande e-handel (E-handelsdirektivet, 2000/31/EC) och tjänster (Tjänstedirektivet, 2006/123/EG) på sätt som är fördelaktiga för deras affärsmodell. Då dessa direktiv togs fram innan gigekonomins framväxt har de inte alltid tydliga förhållningsregler gällande exempelvis rörlighet av tjänster och finanser, vilket Uber utnyttjat via sin lobbyverksamhet. Genom att sätta press på kommissionen menar författarna av rapporten att Uber kunnat fortsätta att ‘privatisera vinster och socialisera risker’. Genom att hänvisa till EU:s e-handel- och tjänstedirektiv, som innehåller många bekväma kryphål, hoppas Uber kunna undvika nationella och lokala regleringar. Ubers lobbyister verkar även för att påverka pågående lagstiftningsprocesser, som det kommande direktivet gällande plattformsekonomin.
EU:s lagstiftningsprocesser kan omöjligt vara rättvisa när spelplanen är ojämn. Ofta är gigarbetare organiserade genom mindre, rörelseorienterade fackförbund som inte är anslutna till Europafacket ETUC. Falska anställningar försvårar dessutom ytterligare facklig organisering och representation då många gigarbetare felklassificeras som ‘egenanställda’ vilket enligt EU:s konkurrenslagstiftning betyder att de inte får organisera sig kollektivt. Medan gigföretagens lobbyister kan ta möte efter möte med representanter från EU:s olika organ, saknar gigarbetare således i stor utsträckning representation, och med det möjligheten att vara med och påverka utformandet av sitt eget arbete.
Källor
Europeiska Kommissionen (2007) https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52007DC0127&from=EN
Europaportalen (09-12-2020) https://www.europaportalen.se/teman/lobbyism
Europaparlamentet (2021) “Lobby groups and transparency” https://www.europarl.europa.eu/at-your-service/en/transparency/lobby-groups
Transparency Register (2021) https://ec.europa.eu/transparencyregister/public/homePage.do
Brave New Europe (01-09-2021) “Gig Economy Project – EU Commission and platform worker regulation: 10 meetings with platform companies, none with unions or workers” https://braveneweurope.com/gig-economy-project-eu-commission-and-platform-worker-regulation-10-meetings-with-platform-companies-none-with-union-or-workers
European Purpose Project. (2021) https://europeanpurpose.com/
Lobbyfacts EU (2021) Bolt. https://lobbyfacts.eu/representative/88203becf8fd4627860517af0d4604ef/bolt
Lobbyfacts EU (2021) Deliveroo. https://lobbyfacts.eu/representative/de542aa0002a451ebb0ce02e581832f0/deliveroo
Lobbyfacts EU (2021) Uber. https://lobbyfacts.eu/representative/d7380c54e2704c88b49b17b0b16590da/uber