En stor nyhet från de senaste veckorna är att Europarlamentet röstade för att gå vidare med det så kallade plattformsdirektivet, som ska reglera gigekonomin. Därmed avvärjdes hotet om urvattning av förslaget till plattformsföretagens fördel, i alla fall för tillfället. Det är fortfarande en lång väg att gå innan lagförslaget är redo att införas. Bland svensk media rapporterade bland annat Arbetaren och Vänsterpartiets tidning Rött.
DN har inlett en artikelserie om gigekonomin, där två delar hittills är släppta. I del ett får vi följa matbudet Harry Heath som arbetr för Foodora. Han är besviken på kollektivavtalet mellan Transport och Foodora, och menar att trots små förbättringar så är arbetsvillkoren på många sätt oförändrade. Något som dock har förändrats är att allt fler kunder väljer “kontaktlösa leveranser”, vilket innebär att buden bara lämnar maten eller posten vid dörren och aldrig möter kunden. Det förstärker känslan av osynlighet och isolering i arbetet. I artikeln nämns också att gigföretagen indirekt utnyttjar offentlig infrastruktur i Stockholm. Istället för att företagen betalar för omklädningsrum och cykelförråd till sina bud, använder buden i ett cykelgarage som byggts av Trafikverket.
I del två uppmärksammas det omfattade skattefusket inom matbudsbranschen. Skatteverket menar det handlar om cirka 50 miljoner i uteblivna skatteintänkter. Här finns det viss tendens att dra arbetarnas, egenanställningsföretag och andra underleverantörers fusk över samma kant. Bland annat nämns uthyrning av konton, där antingen företag och privatpersoner agerar mellanhänder. Ofta hyrs konton ut till personer som antingen saknar uppehållstillstånd eller som blivit avstängda från plattformen – det handlar alltså om att utnyttja de som befinner sig i den mest utsatta situationen inom gigekonomin.
Igår publicerade Breakit ett stort gräv om missförhållandena på Foodoras huvudkontor i Stockholm. De anställda som Breakit pratat med vittnar om en usel arbetsmiljö, med hög personalomsättning, återkommande hot och att flera anställda som protesterat mot ledningen blivit utköpta. En dömd våldtäktsman höll i interna möten om sexuella trakasserier och hot. De anställda på huvudkontoret täcks inte av något kollektivavtal.
Taxiunionen anordnade även ett stormöte på Husby arbetarcentrum, där runt 80 chaufförerdeltog. Gigwatch var på plats och Jacob skrev om mötet på vår blogg.
Nyhetssvep från utlandet
I samband med levnadskonstnadskrisen ser vi nu något av en strejkvåg bland gigarbetare, framförallt bland matbud och taxichaufförer. De senaste veckorna har det rapporterats om protester och strejker i Georgien, Ryssland, Tjeckien och Storbritannien. Påståendena om att gigarbetare skulle vara “svåra att organisera” på grund av avsaknaden av en fast fysisk arbetsplats kommer allt mer på skam. Däremot är det svårare att åstadkomma stora vinster för arbetarna, särskilt när den fackliga kampen möter repression både från gigföretagen – och i vissa fall – staten.
Jacobin publicerade en läsvärd artikel om den fackliga kampen inom den ryska matbudssektorn. En fem dagar lång strejk organiserades mot matbudsföretaget Yandex och gräsrotsfacket uppskattade att så många som 3 800 arbetare deltog.
Den begynnande recessionen väntas leda till att fler tvingas söka sig till gigarbete när arbetslösheten ökar, har det rapporterats om från USA.
Även i Indien tror analytiker att gigekonomin kommer växa stort de kommande åren.
I Politico kan man läsa om Frankrikes gigvänliga högerpolitik, och om hur den franska arbetsrätten verkar otillräcklig för att klassificera gigarbetare som anställda. Artikeln tar upp ett rättsfall där det delvis statligt ägda (!!) leveransföretaget Stuart vann och därmed slipper omklassificera sina arbetare som anställda.
I Spanien har vänsterstyret i Barcelona lyckats förbjuda så kallade “Dark stores”. Lagen motiverades med att dark stores konkurrerar med lokal handel och leder till döda stadskärnor. Det är ett intressant exempel på hur gigekonomin kan regleras genom lagstiftning på “produktmarknaden”, inte bara på arbetsmarknaden.
Debatt, analys & kommentarer
GigWatch publicerade tillsammans med Taxiunionen och Vänsterpartiet ett öppet brev i Aftonbladet, där vi uppmanade den svenska EU-parlamentarikerna att rösta för plattformsdirektivet, och därmed sätta stopp för Sara Skyttedals (KD) kampanj.
Skyttedal svarade på vår debattartikel, och hävdade, i vanlig ordning, att hon bara vill försvara den svenska arbetsmarknadsmodellen. Ciczie Weidby, ledamot i arbetsmarknadsutskottet för Vänsterpartiet skrev en slutreplik.
Transportarbetarförbundets ordförande Tommy Wreth diskuterade vad gigekonomin innebär för den svenska partsmodellen i sin årskrönika, utifrån det rättsfall förbundet drivit mot Foodora angående företagets användning av egenanställningsföretaget PaySalary. Trots att Transport förlorade målet anser Wreth att den svenska modellen står pall. Fackligt arbete ska bedrivas både gentemot Foodora och PaySalary, som agerar som ett bemanningsföretag och därmed täcks av ett redan existerande kollektivavtal.
/Ella