Gignytt #10/2023

Nästa steg för EU:s plattformsdirektiv

Den stora nyheten är att en urvattnad version av EU:s plattforms direktiv har gått igenom nästa steg i den långa lagstiftningsprocessen, under sluttampen av det svenska ordförandeskapet. Vad som står klart är att lagstiftningen kommer bli av, och att anställningspresumptionen är kvar. Däremot har flera undantag nu inkluderats, efter påtryckningar från länder som Frankrike. 

Gigwatchs medlem Jacob har sammanfattat det bra i Flamman. Även vår medlem Pontus skriver försiktigt positiv kommentar i Arbetaren.  När Spanien nu tar över ordförandeskapet finns det förhågor för vad en eventuell högerkonservativ vinst i det spanska parlamentsvalet senare i juli skulle kunna innebära för direktivets framtid, något som diskuteras i en artikel av Nicola Quandomatteo i Jacobin. 

Sverige

Parallellt med detta har en avgörande dom kommit i fallet mellan Arbetsmiljöverket och Bolt och Wolt angående huruvida dessa plattformar kan klassas som arbetsgivare för de bud och taxichaufförer som arbetar för dem. Som Gigwatch’s Pontus skriver i Flamman innebär detta “vägs ände” för möjligheterna att reglera gigekonomin inom ramarna för den svenska modellen. Rättsfallet var något av ett lackmusttest för om det svenska arbetstagarbegreppet rymmer även gigarbetare. Men domen visar att det svenska arbetstagarbegreppet alltså inte täcker in stora delar av arbetskraften inom gigekonomin, och därmed inte kan åtgärda problemen med falska egenanställningar. 

I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver Calle Nathansson, som leder utredningen om ett nytt sjukförsäkringssytem, att framväxten av otrygga anställningar och gigekonomin kräver “ett paradigmskifte” för att säkra människors tillgång till sjukförsäkring. Nathansson förespråkar att även historiska inkomster ska vara sjukpenningsgrundade. 

Utrikes

BBC News skriver att 17-åriga Nahel M., som sköts ihjäl av en fransk polisman, arbetade med att köra ut matleveranser. Det har lett till att rasistiskt polisvåld och trakasserier och mot gigarbetare uppmärksammas, bland annat i nyhetsbrevet Gig Economy Project och fackförbundet IWGB. Rasifierade gigarbetare stoppas ofta i poliskontroller likt den som hände Nahel, och är därmed mycket utsatta för våld från polisen i sitt arbete.

En artikel från the Guardian uppmärksammar en ny rapport från forskningsinstitutet Fairwork om kvinnors upplevelser inom gigekonomin. Rapporten visar att sexuella trakasserier från kunder är vanligt förekommande. När kvinnor arbetar i främlingars hem, till exempel med skönhetsvård, är det inte ovanligt att kunderna ber dem att utföra fler, obetalda arbetsuppgifter, som att laga mat eller städa. 

Finländska Wolt inför ansiktsigenkänning för sina matbud efter att företaget fått rapporter om att många papperslösa arbetar för dem. Ansiktsigenkänningsverktyget används även av Uber, och är känt för att systematiskt misslyckas att identifiera svarta och mörkhyade personer. Ibland har ansiktsigenkänning motiverats med att det stärker kundernas säkerhet. När det sätts i praktiken innebär det att rasifierade gigarbetare diskrimineras i arbetsprocessen, eftersom problem med ansiktsigenkänning leder till förseningar (ofta obetalda) i arbetet. 

I Latinamerika märks en ny utveckling, där gigföretag inom last-mile istället för att konkurrera med varandra om nya marknader istället backar tillbaka från tidigare investeringar och försöker etablera dominans på lokala marknader. Detta är ett sätt som gigföretagen anpassar sig till den ekonomiska nedgången. Många mindre aktörer slås ut, andra köpts upp av konkurrenter och ibland satsar man istället på att koncentrera sin verksamhet på strategiskt valda platser. Som Jacon skrev i ett blogginlägg från juni 2022, är inte inflationen och tillbakadragna investeringar nödvändigtvis slutet för gigekonomin.

/Ella