Gignytt är tillbaka efter sommaren med det senaste från gigekonomin.
Sverige
Uber-förare stämmer företaget och en ny kooperativ taxiapp startar
Det är stormiga tider för Uber. I augusti stämde en taxiförare i Stockholm Uber för att få betalt för trängselskatt, något som plattformen i strid med ursprungsavtalet mellan Uber och förarna vägrat betala. Får föraren rätt så kommer alla som arbetat vid plattformen kunna kräva ersättning åtminstone ett år tillbaka I tiden. Gigwatch var med i kampanjen för att samla in pengar till föraren.
Det andra stora nyheten är att den kooperativa taxiplattformen Fair lanserades fredagen den 8:e september. Plattformen ägs av Taxiunionen tillsammans med de åkerier och de förare som arbetar genom den. Som Gigwachts medlem Jacob skriver i Flamman handlar det om inget mindre än Sveriges första storskaliga försök att utmana gigekonomin i taxibranschen.
Det finns en lång historia av förare som stämt Uber, och oftast har dessa rättsfall rört så kallade ’falska egenanställningar’, felklassificeringen av anställda som egenföretagare/egenanställda (i USA kallat Independent contractors). Advokatbyrån Lichten & Liss-Riordan drev den första stora processen mot Uber redan år 2013. Ett decennium senare pågår rättstvisterna fortfarande, och byrån har dokumenterat processen på denna sida. Det är inte heller begränsat till USA. I januari i år beslutade en domstol i Frankrike att Uber ska betala omkring 17 miljoner EUR till förare som ersättning för obetalda yrkeskostnader (såsom inköp av bil, bränsle, övertid). Förarna hade yrkat att anses som anställda och stämde Uber år 2020.
Airmees VD Lee avgår
Airmee grundades 2016 av Julian Lee. Bolaget är inriktat på sista milen-leveranser av varor från näthandeln, och ha kritiserats starkt för dåliga arbetsvillkor, samt för att hänvisa till underleverantörer när det gäller arbetsgivaransvaret.
I mitten av augusti släppte Arbetaren en granskning av Airmees samarbetspartner. Det visade sig att bolagets underleverantörer i sin tur använde sig av bland annat falska fakturor och svarta löner, och de misstänks nu för grova ekonomiska brott. Samma månad avgick också Airmees VD Julian Lee.
Utrikes
Arbetet med plattformsdirektivet på EU-nivå har lagts på paus under sommaren (senaste uppdateringen finns i den senaste nyhetsbevakningen). Under tiden har olika länder testat andra strategier i sina försök att förbättra plattformsarbetarnas arbetsvillkor.
Indien: social trygghetsfond för plattformsarbetare
I slutet av juli antog Indiens största delstat Rajasthan en lag som syftar till att ge socialförsäkringsförmåner till plattformsarbetare. I ”Rajasthan Platform Based Gig Workers Act 2023” föreslås att en socialförsäkringsfond inrättas, finansierad av intäkter från digitala plattformar. Konkret betyder det att en välfärdsskatt på 1%-2% ska tas ut på varje transaktion som görs av kunder till t.ex. matleverans- eller samåkningsappar. Ytterligare pengar till fonden ska komma från statliga bidrag samt från arbetarna själva. Lagen förser också en välfärdsnämnd där representanter från gigarbetarnas fackföreningar ska vara delaktiga i allt beslutsfattande om hur pengarna ska användas.
Dessutom syftar lagen till att skapa en onlinedatabas som ska registrera gigarbetarna i delstaten samt plattformarna de jobbar för. Varje gigarbetare ska få ett ID, som ska följa med oavsett vilken plattform arbetaren jobbar för. Registreringen ska underlätta för arbetarna att spåra sina inkomster och möjliggöra en rättvis tillgång till det sociala skyddsnätet. Lagen har samtidigt väckt kritik för att den inte behandlar frågorna om maximal arbetstid eller minimilön.
Australien: kommission ska förbättra arbetsvillkor för plattformsarbetare
I slutet av augusti fastställde Australiens mitten-vänsterregering i lag att den så kallade Fair Work-kommissionen får befogenhet att fastställa en lägstanivå av rättigheter för plattformsarbete. Arbetstagarna kommer kunna vända sig till kommissionen för att lösa tvister om bland annat ersättning, straffavgifter och försäkringar. Arbetarna kommer dock även fortsättningsvis att klassificeras som egenanställda.
USA: New York City inför minimilön för matkurirer
I juni i år beslutade New York City att plattformsbaserade leveransarbetare ska erhålla en minimilön på 18 USD per timme, med en ökning till 20 USD per timme år 2025. Detta är den första gången en minimilön fastställs inom budbranschen i landet. Staden uppskattar att arbetarna för närvarande tjänar omkring 11 USD per timme.
En månad senare, i juli, stämde de tre matleveransjätterna Uber, DoorDash och Grubhub staden New York City för lagen om minimilön. Företagen hävdar att staden använde bristfälliga uppgifter för att beräkna hur mycket matkurirer skulle tjäna.
Oxford-granskning: Orättvisa arbetsvillkor för gigarbetare inom AI-branschen
Internetinstitutet vid Oxfords universitet har granskat de digitala arbetsplattformar som AI-företag använder sig av. Arbetarnas uppgift på dessa plattformar är att bearbeta data och ”träna algoritmer”. Rapporten som släpptes i augusti utvärderade 15 digitala plattformar (bland annat Amazon Mechanical Turk, Scale AI, Appen) avseende lön, villkor, kontrakt, ledning och representation. Granskningen kom fram till att företagen ofta inte uppfyller grundläggande arbetsrättsliga standarder. Många arbetstagare är tvungna att ägna tid åt att utföra obetalt arbete och, med detta inräknat, tjänar en genomsnittlig timlön på 2,15 USD. Mer information om denna problematik, och det osynliga arbetet bakom plattformarnas algoritmer, går att läsa i boken ”Work without the worker” av Phil Jones som gavs ut 2021 på Verso.
Getir minskar en tiondel av sin personalstyrka
Den turkiska livsmedelsleverantören Getir blöder pengar. I slutet av augusti meddelade företaget att 2.500 arbetsplatser försvinner. Rapporter från Storbritannien och Tyskland tyder på att Getir står inför kassaflödessvårigheter, inklusive problem med att betala leverantörer. Under de senaste månaderna har företaget lagt ner sin verksamhet i Italien, Spanien, Frankrike och Portugal. Länderna där Getir är fortsatt aktivt är Turkiet, Storbritannien och Tyskland. Enligt Getir beror nedskärningarna på den finansiella situationen och den arbetsrättsliga regleringen.
Getir grundades år 2015. Företaget växte snabbt under pandemin och lyckades samla in 1,8 miljarder USD i investeringar samtidigt som företaget expanderade till ett stort antal europeiska marknader. Efter pandemin minskade dock efterfrågan och tillsammans med den stigande inflationen samt räntor blev det allt svårare att få nya investeringar.
/Ulla