Foodora

[Artikeln uppdaterad 2026-02-28]

Foodora är ett företag grundat 2014 i Tyskland som specialiserar sig på matleveranser via cykel, moped och bil. Företagets verksamhet sträcker sig i dag över 70 länder i Nordamerika, Europa, Afrika och Asien. I slutet av 2025 omfattade Foodoras svenska verksamhet ca 9000 arbetare, varav hälften är cykel- och mopedbud och hälften bilbud, fördelat över 70 svenska städer.

Foodora skiljer sig från sina konkurrenter genom att de direktanställer arbetare, antingen direkt via bolaget Foodora Logistics (cykel- och mopedbud) eller via DH Logistics (bilbud). Båda dessa bolag ägs av Foodora AB.

2021 blev Foodora det första svenska plattformsföretaget att teckna kollektivavtal. I samband med detta avslöjade dock Gigwatch att hundratals bud på företaget inte omfattades av avtalet.[3] I samband med kollektivavtalet hade företaget börjat förflytta anställda bort från Foodora Logistics till avtalslösa DH Logistics. 2026, fem år senare, har antalet anställda på DH Logistics vuxit till ca 4500m vilket gör det till Sveriges största kollektivavtalslösa företag.

Under hösten 2022 avgjordes en tvist i Arbetsdomstolen mellan Foodora och Transportarbetareförbundet som gällde en anställd som flyttats från Foodoras huvudsakliga organisationsnummer. Rättsfallet kom att handla om i vilken utsträckning en arbetsköpare kan flytta arbetskraft från ett organisationsnummer till ett annat med syfte att kringgå kollektivavtal och ansvar för arbetsmiljö. Transport menade att den anställde skulle betraktas som i praktiken fortsatt anställd av Foodora, då de ledde och fördelade arbetet, men förlorade i rätten. Arbetsdomstolen ansåg att det andra företaget fungerade som ett bemanningsföretag.

Arbetsvillkor

Villkoren för Foodoras arbetare är avsevärt bättre för cykel- och mopedbud jämfört med bilbuden. Fordonstypen avgör om de är anställda av Foodora Logistics och omfattas av kollektivavtalet, eller om de anställs av DH Logistics som är avtalslöst.

Enligt Transports avtal från 2025 tjänar ett cykel- och mopedbud ungefär 125 till 145 kronor i fast timlön beroende dag och tidpunkt (i vissa fall 156 kronor på nätter). Denna ersättning är oberoende antalet leveranser som genomförs. I de två första versionerna av kollektivavtalet från 2021 respektive 2023 tillkom en ersättning på ca 20 kronor per leverans utöver denna. Detta gjordes från och med 2025 om till att i stället bli en distansersättning på 4 kr per kilometer, då leveransackordet upplevdes som godtyckligt på grund av olika leveransers mycket varierande färdsträcka. Cykel- och mopedbud på geografiskt mer utspridda platser kunde således tjäna systematiskt mindre än de som arbetade i storstädernas centrala delar.

Det är inte ovanligt att ett cykel- eller mopedbud tjänar 160-180 kronor per timma, vilket gör ersättningen i linje med andra kollektivavtal i transportbranschen. Problemet är istället att den genomsnittliga arbetstiden är femton timmar per vecka, då efterfrågan på leveranser är extremt ojämnt fördelat över dygnets timmar. Trots en acceptabel timlön är Foodoras anställda därför i praktiken ändå working poor, med månadsinkomster runt 10-15 tusen kronor per månad före skatt. Situationen för bilbuden regleras samtidigt inte av detta kollektivavtal, och är som konsekvens ännu sämre. Bilbuden avlönas med rena ackordslöner och saknar den grundplåt som timlönen utgör, men en exakt nivå för deras ersättning är okänd.

Buden jobbar i schemalagda skift där ett pass är maximalt fem timmar. Foodora hävdar att arbetet som bud ska betraktas som ett extrajobb, men de allra flesta har det som fulltidssysselsättning och enda inkomstkälla. Buden skriver på korttidskontrakt om en eller tre månader i taget, och kontrakten förnyas inte de presterar under företagets mål [8.1 + 8.2].

En granskning gjord av Sydsvenskan 2020 visar hur bud pressas att höja tempot för att inte få sparken, genom veckovisa betyg på deras prestation i relation till kollegornas. De som inte tillhör de översta 50 procenten i prestation hotas med avsked. Artikeln beskriver också att buden får stora svårigheter med att planera sina liv då Foodora ger dem scheman endast en vecka i förväg och kan förlänga eller förkorta arbetspassen utan förvarning [9].

En central del av Foodoras affärsmodell är att företaget själva inte tillhandahåller några av de redskap och fordon som är nödvändiga för att utföra arbetet. I stället är det upp till buden själva att tillhandahålla exempelvis cyklar, och även att stå för alla former av underhåll. Enligt ett tidigare skyddsombud på Foodora kan det kosta upp till 2 000 kronor att serva en cykel, vilket alltså är en kostnad cykelbuden måste stå för helt på egen hand [10]. På senare tid har Foodora köpt in ett antal mopeder samt elbilar som deras bud kan använda, men en stor majoritet av de anställda använder 2026 fortfarande sina egna fordon i tjänsten.

Kontroverser

Foodora sade in i det längsta nej till att betala för säkerhetsutrustning såsom vinterdäck, men fick till slut lägga sig efter beslut från Arbetsmiljöverket. [11] Trots detta är säkerheten fortfarande bristfällig vid företaget: i september 2019 visade Breakit att Foodora hittills under året rapporterat in i genomsnitt en olycka varannan dag, där cykelbud bland annat skadat knän och slagit ut tänder i trafiken. [12]

Foodora har fått allvarlig kritik av både facket och Arbetsmiljöverket för bristande arbetsmiljö som stundtals resulterat i allvarliga skador för de som arbetar för företaget. [13] Utomlands har Foodora i flera fall även hamnat i konflikt med fackföreningar. I Australien 2018 hamnade företaget i en rättstvist med ett fackförbund som hävdade att Foodoras affärsmodell ledde till exploatering av arbetarna. Affärsmodellen har lett till att arbetarna gått miste om lön, försäkringar och rättigheter som kommer med en anställning. Exempelvis vägrade företaget ersätta ett cykelbud som skadat sig i en trafikolycka. När Foodora drog sig ut ur Australien så lämnade de många förare oavlönade med uppskattningsvis totalt 5,5 miljoner australiska dollar och med obetalda skatter på 3 miljoner australiska dollar. [14] [15]

Förutom dåliga arbetsvillkor för sina anställda så har Foodora även kritiserats för de höga avgifterna restaurangerna behöver betala för att använda sig av appen, som gör det svårt för dem att överleva. Foodora tar nämligen både leveransavgiften och sen ytterligare ett antal procent av priset på maten. Minst 30% av beloppet på varje beställning stoppar gigföretaget ner i sin egen ficka, och restaurangerna behöver betala extra för att få synas på Foodoras hemsida. Speciellt under coronapandemin har många restaurangägare vittnat om att de inte går plus alls på grund av de många hemleveranserna, eftersom Foodora tar en så stor del av vinsten. [18]